Fettisdagen infaller i år den 5 mars. Trots detta ser jag folk överallt med semmelpåsar! Får man äta semlor före fettisdagen? Jo, de ska ätas under fastlagen, de tre dagar som föregår fastan. I år börjar fastlagen med fastlagssöndagen den 3 mars. Den följs av blåmåndagen, som även kallas fläskmåndag och därefter kommer fettisdagen den 5 mars. Under dessa dagar ska man frossa och festa. Men man kan förstås äta semlor när man vill. Vi talar inte om sharia här.
Om man ska äta semlor med sina vänner kan det vara trevligt att läsa en dikt. Jag försöker att så ofta det går ha poesi med. Det gör fester mer festliga och mindre vardagliga. Dessutom kan dikterna vara fina och tänkvärda. Någon kanske till och med undrar vad poeten hette och söker upp fler dikter på biblioteket eller Internet. Då har man främjat svensk kultur.
Det finns dikt av Elsa Beskow som nämner semlan. Den heter ”I fastan” och går så här:
Än ligger viken blank av is
men veckorna de hasta.
Vi måste skaffa fastlagsris
för snart så är det fasta.
Vi gömmer risen i vår säng,
av dem ni sen ska bli väckta,
och ni ska få så mycket däng,
att ni blir rent förskräckta.
I köket står vi sen kring mor,
hon knådar och hon rullar.
”Ack kära Mor gör degen stor,
så vi får många bullar”
Gör varje semla stor som så
med mycket mandelmassa.
Hör mor, vi får väl mer än två?
Tre fyra kunde passa!”
Där utanför står solen glad
och lyser oss i nacken,
när vi tar kälkarna i rad
och åker utför backen.
Ty än är vintern inte slut,
än har den frost i håret.
När våra björkris slagit ut,
då kan vi vänta våren.
Men när jag tittar i en utgåva jag har från 1983 av Elsa Beskow-antologin Vill du läsa? så har fyra rader försvunnit. Kan ni gissa vilka? Jo, ni gissade rätt. Det var raderna om smisk. Det som är så skrämmande med denna censur är att den är helt okommenterad. Det finns ingen not, ingenting överhuvudtaget, som säger att det här inte är Beskows dikt så som hon skrev och tryckte den när hon levde. Vem vet vad redaktörer tar bort i nyutgåvor av gamla författare. Det är oerhört respektlöst.
Dänget som det talas om dikten är inte någon aga, utan en lek. Folklivsforskaren Ebbe Schön skriver i Folktrons år (1989) att piskningen med ris skedde ”mest på skämt och i all gemytlighet”.
Riktig aga hittar man däremot i andra berättelser, som i den söta Hattstugan, där barnen får fylla i ordet ”smäll” själva. De skulle både lära sig svenska och gott uppförande:
För när jag kommer hem igen ikväll
Får annars de som varit stygga –
Men de som varit snälla ska få smaka
Av mammas stora, goda honungs–
Det går att läsa berättelsen för sina barn och förklara att förr så fick barnen smäll när de var dumma och inte gjorde sina läxor. Det är inte svårare än så.
Kan man ta bort ord och rader, så kan man så småningom börja lägga till. Det kan leda till en farlig utveckling där respekten för författarnas verk urholkas och förfalskningar kanske till och med blir mer kända än originalen.
PK-isterna har sådan hybris att de inte nöjer sig med att totalt dominera den samtida kulturen. De vill även förvränga historien, så att minnet av en tid före pk-ismen ska utplånas. Försöken att ändra i gamla böcker påminner om Partiets paroll i George Orwells dystopiska roman 1984: ”Den som behärskar det förflutna behärskar framtiden. Den som behärskar nutiden, behärskar det förflutna”.
Men läs originalet när du äter semlor, på fettisdagen eller någon annan dag. Det ska jag göra.
Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie).
Source