Idag den 17 mars firar irländarna sin nationaldag S:t Patriks dag. Det är också en helgondag till minne av S:t Patrik som införde kristendomen på ön någon gång på 400-talet. Men framför allt är det en festdag! Och som sådan firas den över hela världen om folk som gillar att festa. Även i Sverige.
Och även jag firar S:t Patriks dag. Jag har satt på mig en grön kavaj. Fast jag inte vet så mycket om honom. Dessutom har man väl bara tillgång till fromma legender. Och jag har aldrig varit på Irland.
Men denna dag påminner mig om att vi svenskar har många egna roliga dagar att festa på. Jag är trött på den där oikofobiska inställningen att det svenska är tråkigt och att allt osvenskt och utländskt är så häftigt. Ja, att vi ska fira hela världens högtider. Nu är visserligen Irland kulturellt sätt inte så främmande. Både Irland och Sverige tillhör samma europeiska familj. Jämför du oss med något arabland så är det knappt någon skillnad mellan Irland och Sverige. Men ändå.
Ibland känns det som om jag håller på att drabbas av mångkulturell utmattning. Att jag håller på att bli motsatsen till oikofob – jag vill bara ha svenskt. Jag tror vi är fler som känner så. Det där suget efter det svenska. Man blir liksom less, när medierna pratar om sharia, böneutrop och slöjor dag ut och dag in.
Vi moderna svenskar har ju ett oikofobiskt drag. Det vill säga vi tycker att andra kulturer är så intressanta och märkvärdiga, samtidigt som vi ignorerar eller nedvärderar vår egen kultur och historia.
Ja, som Mona Sahlin sa en gång: ”Jag tror att det lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker.”
När man börjar läsa om vår svenska kultur, inser man snabbt att den är minst lika märkvärdig och intressant som andra kulturer. Vad hände i Sverige den 17 mars? Jag vet inte. Men det går att ta reda på. Kanske föddes det en märkvärdig svensk? Kanske dog någon märkvärdig svensk? Den 12 mars föddes i alla fall Evert Taube. Vill man ha en fest i mars kan man fira Taube. Man kan dricka snaps och sjunga ”Sång i Danziger Gatt”:
Stormande sjung gammal och ung
Lyssne till sången och värje
Din urgamla frihet Sverige
Läs på om din lokala historia. Vad är det för staty som står på torget? Vem tillhör den stora och vackra gravsten på kyrkogården? Vem bodde i slottet? Det finns säkert saker man kan uppmärksamma med ett besök, ett föredrag, en sång, en fest.
Om man vill fira helgondagar, så kan man fira S:t Erik den 18 maj. Han blev martyr i Uppsala, som då hette Östra Aros, år 1160. Legenden berättar att han under en mässa fick bud om att danskarna var på väg, men han ville bli lämnad i fred tills mässan var slut. När det var dags gjorde han korstecknet, väpnade sig och kom ut med sina män.
Där blev han besegrad och halshuggen. På platsen där han dödades sprang en källa fram, S:t Eriks källa. Och en blind kvinna fick synen tillbaka av att röra vid hans blod. Eriks ben förvaras i ett relikskrin i Uppsala Domkyrka.
Varför inte uppföra en utomhuspjäs om Erik? Klä ut sig i medeltidskläder som under medeltidsveckan på Gotland. Varför inte festa och skåla på Eriks dag? Då får man chansen att visa upp vår historia för nyfikna turister och invandrare. Det finns mycket att berätta om. Men det är ju så töntigt. Irländarna i sina stora, gröna hattar är häftigare, eller?
Den svenska kulturen är så stor, brokig, myllrande och rik att en hel livstid inte räcker till för att fira allt som kan firas. Och så ska man lägga till annat! S:t Patriks dagar, oktoberfester och halloweenaftnar.
Det är roliga fester. Det är inte det. Men det finns redan folk som firar dessa högtider. De kommer inte att försvinna och glömmas bort om inte vi firar dem. Men det finns inga andra som firar svenska högtider. Om vi inte gör det, så försvinner de. Det gäller för den svenska kulturen som helhet. Om vi inte bryr oss, vem ska då göra det?
Jag är visserligen ett halloween-fan. Det är mysigt med skräckfilmer, höstmörker och godis.
Ingrid Lomfors, chef för Forum För Levande Historia, sa en gång så här: ”Det finns ingen svensk inhemsk kultur.”
Se det som en utmaning! Visa att hon har fel! Du kan skaffa dig boken ”Våra högtider” av Helge Ljungberg, eller ”Svenska traditioner” av Ebbe Schön, eller ”Svenska helger” av Thora Holm. Den sista är extra nyttig eftersom den innehåller recept. Det finns massor av liknande böcker. Pröva om du kan arrangera någon fest med svenskt tema som är minst lika rolig som S:t Patriks dag, oktoberfest och halloween!