Svensk renässans på Alla helgons afton

Är det för tidigt att skriva om halloween? Känslan kan infinna sig redan i september. Avsnittet ”The Ride” i teveserien Sopranos (episod 9, säsong 6), sändes den 7 maj 2006 men utspelar sig slutet av september. Maffiabossen Tony och hans unge kusin och skyddsling Christopher Moltisanti befinner sig på resa från Pennsylvania hem till New Jersey.
De stannar på vägen för att kasta vatten då de får syn på två motorcykelknuttar som håller på att råna en vinbutik. Tony och Christopher tar tillfället i akt när knuttarna är frånvarande och rånar dem på deras stöldgods.
”You smell that?” säger Tony. It’s fucking autumn.”
”Smells like Halloween”, säger Christopher.
Höst är för många amerikaner lika med halloween.
Hur vet jag att det här avsnittet utspelar sig i september? Jo, för att handlingen kretsar kring firandet av helgonet Elzéar av Sabran, vars dödsdag, eller snarare himmelska födelsedag, infaller den 27 september. Sådana här helgonfester är viktiga för italiensk-amerikaners identitet.
I övrigt är avsnittet inte särskilt halloweenesque. Det förekommer inga spöken eller monster. Det enda övernaturliga som händer är att gamle Paulie Gaultieri efter en sömnlös natt får se en vision av Jungfru Maria på strippklubben Bada Bing.
Liksom Elzéars av Sabrans dag den 27 september har halloween eller All Hallows’ Eve, med helgon att göra. Det är aftonen som föregår Alla helgons dag den 1 november.
Jag ser på nätet att maffiakostymer är populära på halloween. Det finns råd och tips för hur man kan klä ut sig till Tony Soprano. Det påminner mig om hur det är helt okej för vänstern att karikera, och klä ut sig till, stereotypa italienare, men hur det blir skandal om man skulle göra detsamma med så kallade ”rasifierade” figurer.
Kanadas premiärminister Justin Trudeau har fått mycket kritik för att han i festsammanhang har målat sitt ansikte brunt, gjort en ”brownface”, och vid ett annat tillfälle svart, alltså gjort en ”blackface”. Vänstern har aldrig sett någon anledning att uppröras av komikern Eddie Murphys ”whiteface” när han uppträdde som figuren Mr. White på Saturday Night Live.
För familjen Sopranos, och för italiensk-amerikaner i allmänhet gissar jag, är det italienska arvet väldigt viktigt. Man upplever gemenskap och glädje i mat, traditionella högtider och sång. Sådant här är viktigt för oss svenskar också, något jag och DGS-skribenten Bitte Assarmo pratade om i podden Tankar från framtiden för ett tag sedan. Lyssna på podden i spelaren nedan:

Amerikaniseringen går inte att hejda, därför föreslår jag att man gör det bästa av den. I stället för ett kommersiellt och ytligt halloween kan man ta tillfället i akt att återupptäcka den svenska litteraturens skatter. I en tidigare artikel skrev om jag om halloweenesqa bilder i den fornnordiska litteraturen.
Viktor Rydberg, som skrev vår mest kända juldikt, ”Tomten”, skrev faktiskt också en skräckroman. Den heter Vampyren och publicerades som följetong i Jönköpingsbladet 1848. Rydberg översatte också den amerikanske skräckförfattaren Edgar Allan Poes halloweenesqua dikt ”The Raven” till svenska. Dikten finns att läsa i sin helhet här
I Sopranos-avsnittet ”Army of One” (episod 13, säsong 3) blir alla närvarande italiensk-amerikaner tårögda när Uncle June, Tonys farbror, sjunger den italienska kärlekssången ”Core ‘ngrato” (”Ett otacksamt hjärta”). Många av dem kan inte ens italienska, men det gör inget.

På samma sätt kan vi svenskar hitta gemenskap och glädje i våra sånger. Varför inte göra halloween, som kidsen ändå vill fira, till en del av en svensk renässans? Det finns flera fina, svenska sånger som passar på Alla helgons afton, som till exempel Bellmans ”Märk hur vår skugga” eller Dan Anderssons ”Gengångare”.
Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie)

Source