Papus grav

Den 25 juli 2017 reste jag till Paris. Jag bor på hotell på 97 rue de Chemin Vert, inte långt Père-Lachaise, Paris största kyrkogård, invigd 1804. Här ligger många berömdheter begravda, som Édith Piaf, Oscar Wilde, Marcel Proust, Maria Callas, Jim Morrison med flera. Här hittar man också mindre berömda, men inte mindre stora, män.
Fredagen den 28 juli besökte jag Papus grav. Vem är Papus? Hans riktiga namn var Gérard Encausse (1865-1916). Han var läkare, men framför allt var han ockultist. Doktor Papus ledde den nya martinistorden, grundad 1891, och hade som ambition att samla alla ockultistiska grupper i Frankrike. Martinistorden, L´Ordre Martiniste, var strängt hierarkisk och mer eller mindre sluten för utomstående, samtidigt som man rekryterade lekmannaanhängare, gärna bland intellektuella och ”kändisar”. I hela Frankrike fanns det på 1890-talet ungefär 1600 medlemmar och verksamheten finansierades genom donationer och en framgångsrik förlagsverksamhet.
Papus hade gått med i Teosofiska samfundet strax efter att det grundats av Madame Blavatsky, men han var inte nöjd med sällskapet lade tonvikt vid de österländska traditionerna. År 1888 grundade han sin egen orden: L´Ordre Kabbalistique de la Rose-Croix. Samma år började han ge ut tidskriften L’Initiation, som kom ut fram tills 1914.
Konstnären Ivan Aguéli var i Paris helt i takt med samtidens rytm och rör sig i alla ”innekretsarna” av konstnärer, poeter, politiska aktivister och ockultister. Han var medlem i Teosofiska samfundet, men läste också Papus.
I ett brev från Mazasfängelset till den finländske konstnären Werner von Hausen den 24 april 1894 skriver han: ”Har du köpt Papus´ bok Science occulte? Gör det! Den är mycket intressant att läsa, i synnerhet om man läser den med det rätta sinnet.” I ett annat brev, till Arthur Bianchini, lovar han: ”Detta arbete kommer att öppna nya horizonter för dig”.
I slutet av sin roman Inferno rekommenderar Strindberg denna Science occulte ”till ledning för läsare, som ej äro invigda i den ockulta vetenskapen” och Papus kallas i samma bok för ”ledaren för den vetenskapliga ockultismen”.
Strindberg kom till Paris den 17 augusti 1894 då Aguéli just hade släppts ut ur Mazasfängelset. Den 8 september reser Aguéli för första gången till Egypten. Det är möjligt att de två ”barbarerna i Paris” träffades däremellan. Under sin tid som fånge sysselsätter sig Aguéli med att översätta Strindberg till franska. Den 26 februari 1895 skriver Olof Sager-Nelson till Aguéli i Kairo: ”Strindberg har slagit igenom här och roligt nog fått det erkännande som han bör ha!”
Både Aguéli och Strindberg skrev i Papus tidskrift L’Initiation. Strindberg medverkade med 11 artiklar åren 1896 och 1897. Här publicerade Aguéli i augusti 1902 sin essä ”Notes sur l’Islam”, där han uppbådar all sin lyriska och retoriska talang för att skönmåla islam som en både ”broderlig” och ”aristokratisk” religion. Detta skrevs i ett Europa där islam fortfarande var mycket långt borta!
När första världskriget bröt ut tog Papus värvning för att tjäna som läkare i den franska armén. I sitt arbete i militärsjukhuset ådrog han sig tuberkulos och dog i Paris den 25 oktober 1916 vid 51 års ålder.

Source