Lucia är inte en ny fest i Sverige

Det finns två vanliga argument mot dem som försvarar Lucia som en svensk tradition. Motståndare med de vanliga argumenten: 1) Flickan Lucia kom från Italien och därför är hennes fest ändå ingen svensk fest och 2) Lucia är ett nytt påhitt.

Ja, helgonet Lucia ska ha fötts i Syrakusa på 300-talet. Men Lucias fest i Sverige är fortfarande en svensk fest. Det är ju festen vi talar om när vi säger att Lucia är svensk. Vi menar inte att den historiska personen Lucia var svenska.
Lucia kan jämföras med irländska Patrik. Det är en helgondag, men också en nationell fest. Ja, Lucia i Sverige är framför allt en nationell fest: det har blivit något av en symbol för Sverige internationellt. Och Patriks dag på Irland är till och med nationaldag.

Patrik, Irlands apostel, kom inte från Irland. Han föddes i det romerska Britannien. Man vet inte var i Britannien, sannolikt i England, men vissa säger Skottland eller Wales.
Om Lucia inte är en svensk fest eftersom personen Lucia kom från Italien, så kan inte Sankt Patriks dag vara en irländsk fest eftersom personen Patrik, helgonet vars dag det är, kom från Britannien, inte från Irland.
Med denna logik är alltså Irlands nationaldag inte en irländsk högtid.
Det där med att Lucia är något nytt är humbug. Namnet Lucia har använts som dopnamn i Sverige sedan 1200-talet. Lucias dag har firats i kyrkorna under vår katolska medeltid.
Lucias dag den 13 december var sedan 1100-talet en kyrklig festdag. Den katolska kyrkans fester indelades i tre grader. Den lägsta graden kallades ”festum simplex”. Lucia hade den graden, men i Skara stift hade festen den högre graden, ”semiduplex”.
Lucias dag finns angiven på gamla svenska kalenderstavar, ofta utmärkt med en fisk. Det var en påminnelse om att närmast följande onsdag, torsdag och fredag var fastedagar. Enligt katolsk lära föregicks vissa högtider av en fasta som förbjöd kött och ägg. Därför passade man på att äta och dricka och roa sig innan soluppgången då fastan började. Detta frossande före lucia levde länge kvar i Sverige och kallades för lilla julafton eller lusse långnatt.
Aha, bara en enkel högtid! utbrister kanske någon av Lucias fiender i triumf. Men en enkel högtid är inte så enkel som man kan tro. Och även en enkel fest är en fest, ja, det heter festum simplex. Lucia var så att säga åtminstone värd en mässa.
Vet ni vem som också firades med en fest av graden simplex? Jo, Josef, Jesu fosterfar! Josefs fest den 19 mars hade alltså samma grad som Lucias. Inte att förakta.
Det skulle dröja ända till Innocentius VIII (1482-92) pontifikat innan Josef höjdes till semiduplex-graden. Samma grad som Lucia hade i Skara stift! För att förstå vad denna grad innebär kan vi jämföra med Staffans dag eller annandag jul. Denna dags fest hade också graden semiduplex.
Då talar vi alltså om en stor folkfest som firades i varenda by, varenda kyrka och på varenda gård. Det förekom hästkapplöpningar, mässor, processioner och upptåg. Det är härifrån Staffansvisorna kommer.
Luciafesten hade alltså samma höga ställning i Skara stift som Staffan på annandag jul. Skara är Sveriges äldsta stift, grundat av vår förste kristne kung Olof Skötkonung på 1000-talet. Det var stort, under medeltiden omfattade det Västergötland, Dalsland och Värmland.
Graden säger dock inte allt om hur firad en helgonfest var. I en artikel i tidskriften Fornvännen om helgonmålningar i Täby kyrka från 1948 hittade jag följande stycke:
De nordiska helgonkungarna Erik och Olof tillhörde de allra främsta bland vår medeltids helgon. Jämte S. Lars voro de Uppsala domkyrkas skyddspatroner, Erik den heliges två högtidsdagar, den 18 maj till minne av hans död och den 24 januari till minne av hans kvarlevors överförande från (Gamla) Uppsala till östra Aros hade i Uppsalatraditionen högsta festgrad, medan S. Olofs minnesdag i Uppsalamissalet endast har semiduplexgrad. Denna omständighet betyder icke att Olof den helige skulle ha varit mindre dyrkad än S. Erik. Tvärtom var hans kult så livligt uppskattad, att Uppsalabiskopama sågo sig nödsakade att i viss mån inskrida emot den, då den hotade att undantränga Erik den heliges dyrkan.
En fest av semidupexgrad kunde alltså konkurrera i popularitet med en fest av den allra högsta graden.
Helgonkonungen Erik:

Man kan säga att ett glas är halvfullt och man kan säga att det är halvtomt. Man kan säga att Lucias fest i de flesta svenska stift hade den lägsta graden, man kan också säga att den hade graden under Staffans fest på annandag jul, vilket låter större.
Under medeltiden anordnades ofta processioner vid helgonfester. Man bar på reliker, flaggor eller bilder och sjöng hymner. Kanske gjorde man det även på Lucia? I katolska länder idag där man firar Lucia, som Spanien och Italien, så har man processioner. Du kan se dem på YouTube. Vårt moderna Luciatåg är en procession, ett tåg, men istället för att bära på en bild av Lucia, har en flicka iklätt sig hennes roll.
Det är känt att skolor utsåg en elev till S:t Nikolaus inför hans dag den 6 december. Det barnet fick iklä sig helgonets roll. Jag tolkar detta som att det inte är omöjligt att man under vår katolska medeltid klädde ut en flicka till S:t Lucia. Tittar man på Luciafirandet i Italien idag så är det så de gör: en flicka kläs ut till helgonet och kröns med ljus eller en gloria. Se en video på YouTube här
Lucia tar emot nattvarden. Mässhaken från Torskinge kyrka:

I Torskinge kyrka i Småland finns en mässhake med bilder som skildrar Lucias martyrium. Den är tillverkad i Nederländerna vid 1400-talets slut och förvaras på Historiska museet i Stockholm.
Lucia var dock mer än en kyrklig fest. Under den tid som den julianska kalendern användes i Sverige, från medeltiden och fram till kalenderreformen år 1753, sammanföll luciadagen med vintersolståndet. Det sågs som årets längsta natt som föregick solens återkomst. Därefter skulle dagarna bli längre igen. Lucia kom med ljuset då det var som mörkast. Namnet Lucia kommer av latinets lux, som betyder ljus. Så om man med Lucia menar solens återkomst, eller solhjulets vändning, så har vi firat denna ljusfest långt före den katolska medeltiden.
Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera genom att swisha till 0760078008 (Eddie)

Source