I sitt prat på ”Sommar i P1” den 9 juli nämnde journalisten Janne Josefsson något anmärkningsvärt. Han sade att Bibliotek Botkyrka bränner böcker av Astrid Lindgren:
”När man bränner böcker av ideologiska skäl så finns det något i mig som säger: Vänta lite nu, ska vi verkligen låta dessa försvinna?”
Biblioteket utfärdade då en dementi – som inte dementerade utan bekräftade Josefssons påstående! I dementin av den 10 juli med rubriken ”Angående uttalanden av journalisten Janne Josefsson om Bibliotek Botkyrka” kan man läsa följande:
”Gallring av en bok kan bli aktuell av flera olika orsaker. Det kan vara utslitna böcker, böcker som inte lånats på länge, böcker vars innehåll är föråldrat med mera.”
”Biblioteken i Botkyrka kommun har gallrat vissa utgåvor av Astrid Lindgrens Pippi i Söderhavet där det förekommer föråldrade uttryck som kan uppfattas som rasistiska, men Bibliotek Botkyrka har också köpt in förlagets nya utgåva av boken från 2015 där de föråldrade uttrycken har bytts ut mot mer samtida.”
Här erkänner man alltså helt ogenerat, som vore det den självklaraste sak i världen, att en av Astrid Lindgrens titlar rensats bort för att ”det förekommer föråldrade uttryck som kan uppfattas som rasistiska”.
Josefsson hade alltså rätt! Bibliotekarier på Bibliotek Botkyrka gör sig av med böcker som de uppfattar som föråldrade och som de uppfattar kan uppfattas som rasistiska. Men varför stanna vid Pippi i Söderhavet?
En bok som många barn i världen får lära sig läsa i unga år, även i nutidens Sverige, är Koranen. I den boken talas det nedsättande om icke-muslimer som ”orena” och det uppmanas till jihad, det vill säga heligt krig, mot dessa orena människor. Borde inte Bibliotek Botkyrka kasta en sådan bok?
Ja, enligt deras eget sätt att resonera borde de skicka Koranen för att brännas. Men gjorde de så, skulle de med stor sannolikhet anklagas för att vara ”islamofobiska” och kanske även riskera att utsättas för dödshot. Man kan undra: varför är det islamofobiskt att kasta en Koran för att den innehåller hat och uppmaningar till våld mot icke-muslimer, men inte svenskofobiskt att kasta en svensk, klassisk barnbok? Borde inte ett svenskt bibliotek – om det ska göras skillnad – känna ett större ansvar för svenska kulturarvet?
En stycke som brukar anföras som bevis för att Pippi i Söderhavet är en rasistisk bok är det om hur kurrekurredutterna kastar sig ned framför ”negerprinsessan” Pippi där hon sitter på sin tron. En av barnen på ön som kan lite svenska, säger till Pippi:
”Du vara micke’ fin vit prinsessa.”
Men Pippi tycker inte om att bli vördad på det sättet och svarar:
”Jag ingalunda vara micke’ fin vit prinsessa. Jag vara i stort sett bara Pippi Långstrump, och nu jag giva absolut katten i det här tronandet.”
Hon anstränger sig dessutom att svara på ”bruten kurrekurreduttiska”.
Tycker ni att detta är värre än Koranens uppmaningar till slakt?
Men oavsett om Pippi i Söderhavet är rasistisk eller ej, i ett civiliserat samhälle bränner vi inte böcker. Varken Koranen eller Pippis upptåg och äventyr. Vi läser både böcker som stämmer överens med våra värderingar, och sådana som inte gör det. Så lär vi oss att tänka kritiskt. Så bildar vi oss en egen uppfattning.
Det verkar vara någonting skumt med just Bibliotek Botkyrka. Tidigare har låntagare försökt låna böcker där, men fått beskedet att biblioteket varken tänker köpa in dem eller tillhandahålla dem som fjärrlån eftersom de innehåller fel värderingar eller misshagliga fakta. Detta strider mot bibliotekslagens krav på allsidighet och fri åsiktsbildning.
Biblioteket vägrade till exempel att låna ut den islamkritiska boken Muhammeds flickor av den danske författaren Lars Hedegaard med hänvisning till ”värdegrunden”. Det är märkligt att islamkritik uppfattas stå i strid mot ”värdegrunden” samtidigt som man inte har något problem med att förvara och låna ut Koranen som ju innehåller kritik, för att inte säga hets mot judendomen, kristendomen och alla polyteistiska religioner.
Astrid Lindgren var inte rasist, men som sagt, även om hon varit det så ska henne böcker varken förfalskas eller förstöras. De ska bevaras som de är. Stör man sig på dem, får man läsa andra. Det finns nya barnböcker som förespråkar värderingar som bibliotekarierna i Botkyrka och deras likasinnade uppfattar som goda. Men låt Pippi vara Pippi.
Ibland undrar jag varför rasism blivit det enda problem man talar om. Varför räknas inte andra problem? I massor av äldre litteratur förs det fram felaktiga uppfattningar om hur världen fungerar. Ska dessa böcker nu skrivas om för att stämma med vad vi vet idag? I den chilenska poeten Pablo Nerudas dikter hyllas kommunismen, och till och Stalin. Ska de bort? Eller bara retuscheras?
Nej, det som ska bort är hela denna ambition att ändra i äldre litteratur efter vad vi tycker, och ibland vet, är rätt och riktigt idag. Det gäller moral och åsikter så väl som vetenskap. Annars glider vi ner på ett sluttande plan.
Gillar du vad jag gör? Swisha ett bidrag till 0760078008 (Eddie Råbock)
Bli månadsgivare på Patreon
Donera via Paypal:
Source