Ett spår i debatten om gängbrottslighet, skjutningar och bomber är den upprörda diskussionen om hur det verkligen är.Och visst kan det vara förvirrande. Enligt Folkhälsomyndigheten drabbas allt färre unga män av våldsrelaterade skador - samtidigt som allt fler skjuts ihjäl. (Även om SVT försöker trixa med statistiken över dödsskjutningarna genom att välja ett tidsfönster som bara återger en del av verkligheten.)Den samlade brottsligheten kanske eller kanske inte minskar. Men uppenbart är att den i någon mening byter karaktär och tar sig former som vi inte sett tidigare. Detta samtidigt som anmälningsbenägenheten enligt uppgift går ner.Det är som om någon medvetet försöker förvirra bilden och föra folket bakom ljuset. (Det finns gott om misstänkta, så jag tänker inte peka ut någon särskild.)Vi skulle helt enkelt behöva något slags haverikommission som öppet och transparent granskar brottsstatistiken - och i förekommande fall tar fram ny statistik där sådan saknas. Naturligtvis måste allt vara open data, fri för alla att granska och använda.I sammanhanget måste vi också göra det som våra grannländer gör - men vår regering inte vill gå med på - nämligen att granska de kriminellas kulturella (nationella) bakgrund. (Efter mina antropologiska studier på Pensionat Kolmården är jag övertygad om det finns en del intressant data att gräva fram.)Detta är inte rasism. Rasism är att kollektivt stämpla och nedvärdera grupper av människor utifrån fysiska & metafysiska attribut och förutfattade meningar.Istället handlar detta om samla fakta för att att förstå. Att väcka sin inre antropolog. Påverkar olika kulturer vissa individers förhållande till kriminalitet och rättsstaten? Finns det specifika föreställningar och traditioner som ligger bakom att vissa individer begår våld mot sina medmänniskors frihet och naturliga rättigheter? Hur skiljer sig detta mellan olika kulturella grupper? Och hur stor andel av olika grupper ägnar sig de facto åt kriminalitet? (Jag är säker på att det i så fall kommer att visa sig att den överväldigande majoriteten är hyggligt folk.)Detta handlar inte om att vissa människor skulle vara genetiskt betingade att vara sämre människor - utan om hur individer möjligen påverkas och formas av sin kulturella miljö.Märkligt nog är de främsta motståndarna till en sådan granskning de politiska krafter som i alla andra sammanhang hävdar att det inte är arv, utan just miljö som formar människor. Då borde man ju rimligen vilja granska så många av dessa kulturella miljöers parametrar som möjligt.Ett annat exempel är att reda ut drogpolitikens betydelse i sammanhanget. Men den frågan säger regeringen - rakt ut - att den inte ens är bredd att diskutera. Vilket känns som ett kontraproduktivt förhållningssätt.Och varför inte ta reda på vad unga människor med invandrarbakgrund anser är värdefullt med det svenska samhället - och se hur man kan jobba utifrån det?Sammanfattningsvis är det viktigt att försöka förstå varför saker och ting är som de är. Även om verkligheten råkar vara jobbig eller motbjudande. Och för att förstå måste vi ha tillgång till tillförlitliga uppgifter och trovärdig fakta. Annars famlar vi i blindo.Det finns idag motstridiga beskrivningar av verkligheten. Det finns de som vill sprida en felaktig bild av verkligheten. Och det finns de som fruktar vad som kan framkomma om verkligheten blottläggs. Men vi kan inte hålla på som nu - när ingen med säkerhet tycks kunna säga hur saker och ting egentligen står till.Tills vi har trovärdig fakta kan vi bara spekulera och ha åsikter om vilka problemen och dess orsaker är. Och det har ju inte gått överdrivet bra hittills.Lär av flyget: Varje incident och problem måste utredas längst möjligt - utifrån fakta - om man vill kunna undvika en upprepning.
Source