Vi är inmålade i ett ganska omöjligt politiskt hörn idag, när det gäller massövervakning. Trots att övervakningen i sig inte förhindrar terrordåd, finns det inga som har det politiska modet att riva upp de lagar som idag gör det möjligt att övervaka alla medborgare på olika sätt. För, om det händer något, om ett terrordåd genomförs efter ett sådant beslut, så blir det konsekvenser och man kan riskera få bära skulden.
Det pratas om att PKU-registret ska tillgängliggöras för polis, för att hitta människor som begått brott. Det finns ju där – det hjälpte till att hitta Anna Linds mördare, inte minst. För vissa är det självklart att man då ska utvidga forskningssyftet (som många ställt upp och lämnat dna-prov från sina nyfödda till). Ett gott syfte, eller nåt.
Kom på nyss att släktforskning kan outsourcas: skriv något kritiskt om Assange/Wikileaks/Piratpartiet, låt Flashback göra jobbet. — Martin L. Fällman (@mlowdi) February 24, 2011
Jag är, som många vet, engagerad i Piratpartiet. I en diskussion under ett inlägg på facebook som jag lagt upp för PP:s räkning, så uppstod en diskussion, om realitet och vision. Piratpartiet har en vision som går ut på att gränser i praktiken pensioneras, och att människor ska kunna röra sig fritt.
Det är verkligen jätteknepigt det där, med privatliv. Att önska förhålla sig privat är mer eller mindre ett tecken på att man är halvkriminell som minst. Lustig människa, även om nu de flesta förstår konceptet med en låst dörr till toaletten. Samhällsfacit är att man inte ska ha något att dölja, helt enkelt.
Därför är det utomordentligt märkligt att våra politiska representanter kan sitta och förhandla om handelsavtal i hemlighet. Varför är det viktigt att de ska få kringgå demokratiska spelregler som insyn och information, när vi som privatpersoner inte ska få ha den rätten?
Ibland hamnar jag i diskussioner med människor om varför så många i spelvärlden låter så hatiska när deras intresse är på tapeten. Många säger att det är en jargong, ett sätt att diskutera som snöbollar ut i helgalna diskussioner i andra sammanhang. Men frågan är om det verkligen stämmer. Är det verkligen specifikt för spelvärlden, är det inte ganska vanligt i alla debatter överlag?
Man skulle ju kunna tänka sig att det vore en bra grej att kunna förhindra länder från att ta fram egen lagstiftning om saker. Som när det handlar om att värna om mänskliga rättigheter, exempelvis. Men när det handlar om att amerikanska företag ska få marknadsfördelar så blir det – för att använda mig av klarspråk – kasst. Jag kopierar en sammanfattning:
Kanske har du läst om att bilindustrin vill sortera sina produkter under upphovsrättslagstiftning i USA? Det är vad rubriker som “vill förbjuda ägaren att meka med bilen” betyder. Traktorproducenten John Deere har även de gått ut med upphovsrättsligt utspel, och vill att folk ska förstå att även om du köpt en traktor av dem, så äger du den inte.
Jag har vid tillfällen när frågan dykt upp om jag inte är rädd för “islamiseringen” av samhället, försökt att förklara att jag ser det som att organiserad religion är mer eller mindre döende som företeelse. Som en filosof uttryckte det – religionerna växer inte, den har blivit kraftfull i sin dödskamp.
Ibland hamnar jag i samtal med folk om datalagring. Avlyssning. FRA, NSA, Facebook och Ica blandas i en salig röra och de allra flesta verkar ha sina funderingar i ämnet. Att nån kan lyssna, som inte borde det, osv. När är datainsamling bra, när är det dåligt, när vet jag ens om att det sker. Det är ganska stora ämnen, som vi som svenssons får sköta tämligen själva i det stora hela. Och mytbildningen som uppstår ska inte underskattas. Så jag tänkte punkta upp några saker som kanske kan vara bra att ha som grundläggande tankegods, som vanlig svensson när ämnet är på tapeten:
