Den 1 mars, på Askonsdagen, inleddes den kristna fastan. Här i det protestantiska Sverige är det inte så många som fastar. Men svenska katoliker gör det, och på senare år har katolska kyrkan blivit ganska stor. Men Svenska kyrkan uppmärksammar fastan. På hemsidan står det så här:
”Om du fastar behöver det inte betyda att du inte äter. En kristen fasta kan vara att avstå från till exempel tv-tittande, godis, alkohol, kött, Facebook eller något annat.”
Huvudsaken är att man ska försöka avstå från något världsligt nöje för att minnas Jesu lidande och död på korset. Inte lika tufft som ramadan.
Sverige har varit kristet i mer än tusen år. Först romerskt-katolskt, sedan protestantiskt efter reformationen på 1500-talet. Sverige har aldrig varit islamiskt. Det finns inte ett spår av islamisk tro svensk litteratur, musik, konst, lagar och seder. Ingenting. Vi har i tusen år varit en självklar del av den europeiska, kristna kulturen.
De senaste tjugo-trettio åren har dock islamiska bekännare flyttat till vårt land och flera av dem har fått svenskt medborgarskap. Vi har också fått många infödda muslimer. Men det är allt vi har med islam att göra.
Islam är en invandrarreligion utan rötter i Sverige och utan någon som helst förankring i vår kultur och våra värderingar. Besök vilken moské som helst i Sverige och se efter vilka som är där. Men, lyssnar man på vissa svenska politiker skulle man kunna tro att islam är den viktigaste religionen i Sverige. Det liksom den enda religion de pratar om.
Inte en enda svensk politiker, rätta mig om jag har fel, har uppmärksammat att den kristna fastan inleddes på askonsdagen den 1 mars. Däremot tycks de aldrig missa att önska muslimer en välsignad ramadan.
Sommaren 2016 twittrade vår utrikesminister Margot Wallström glatt ut ramadan-hälsningar på både svenska och arabiska.
”Ramadan Mubarak – I wish all Muslim friends a very happy holy month of #Ramadan.”
Det var tydligen högt prioriterat. Den kristna fastan struntar hon i. Påsken är inte heller något att bry oss om.
Denna vurm för ramadan är svår att begripa. För hur roligt är det att fasta dygnets alla ljusa timmar, särskilt på sommaren? Det är inte roligt, det är skadligt. Skulle Margot Wallström vilja göra det själv? Om inte, varför uppmuntra andra?
Ramadan är till skillnad från den kristna fastan skadlig för både individen och samhället. Studenter kan inte plugga och arbetare kan inte göra sitt jobb. Ett grupptryck skapas så att även barn och ungdomar känner att de måste fasta för att leva upp till förväntningar.
Vi svenskar är inte särskilt religiösa och jag förespråkar inte att vi ska börja fasta inför påsk som man gjorde på medeltiden. Men jag tycker att om våra ledare ska uppmärksamma religiösa högtider och helger, så ska de börja med våra egna. När de är klara med alla svenska högtider och helger i almanackan så kan de börja med andras.
Men ramadan bör man inte välsigna. Fastan i ramadan ska som sagt inte uppmuntras då den är hälsovådlig leder till försämrade prestationer. För en hel del muslimer är ramadan något som framkallar ångest. Nu måste man ställa in många roliga saker. Tänk om man har ett viktigt prov att plugga till? Men fastan är frivillig, invänder någon. I teorin ja, åtminstone i Sverige. Men man ska inte underskatta det religiösa och sociala trycket. I moskén får du höra att den som inte fastar är en syndare som kommer att straffas i helvetet. Blir man sedd när man äter får man skämmas.
Svenska politikers märkliga vurm för islam märks också på ett annat sätt. När Sankt Pauli kyrka i Malmö attackerades sade de inte ett ljud. När polispatrullen kom till kyrkan måndag den 27 juni 2016 så hittade de en man som höll på att slå sönder saker. Han skrek ”Allahu akbar!” och var klädd arabiska kläder.
”Han var fullständigt galen och gick till attack mot poliserna med träpåk. Han greps efter visst tumult och tumultet har fortsatt här inne på polisstationen”, sade Mats Attin på kriminaljouren i Malmö till Sydsvenskan.
Lars Förstell, presstalesman på Malmöpolisen, gav ytterligare förklaringar till 24Malmö.se. Mannen var ”ilsken och hade synpunkter på religionen som utövas i kyrkan”.
Den här typen av attacker är mycket vanliga i muslimska länder med kristen minoritet. Där lever de kristna i ständig fruktan för angrepp mot liv och egendom. Kristna är idag den mest förföljda religiösa gruppen, och det beror till stor del på islamiskt hat mot kristna. I flera islamiska länder är dessutom hatet mot kristna sanktionerat av staten genom diskriminerande lagar.
Ingen svensk ledare uttalade sig om attacken mot kyrkan. Men när den stora moskén i Uppsala vandaliserades i januari 2015 uttalade sig statsminister Stefan Löfven. ”Det viktigaste nu är att alla tar avstånd från det här”, sade han. ”Jag vill samtidigt berömma dem som varit ute och gett de drabbade sitt stöd. I Sverige ska ingen behöva vara rädd när man utövar sin religion”.
Har ordet religion blivit en synonym till islam? För jag har inte hört Löfven säga något om de som lämnat islam och nu lever under dödshot i Sverige. Han sade inte ett ord när ex-muslimen Mona Walter blev bortjagad från Rinkeby av en mobb som skrek ”Det här är inte Sverige!”
Svenska politiker, men även andra, som, vill veta mer om svenska traditioner kan läsa den charmiga boken Svenska helger, högtider och bemärkelsedagar i svenska hem, skriven av Thora Holm 1932. Thora var skolkökslärarinna och grundade flera hushållsskolor. Hon gav ut flera kokböcker och var 1917-23 redaktör för veckotidningen Husmodern.
I boken Svenska helger hittar man kort information om högtidernas historia och mening, men också råd till hur de ska firas, men också matsedlar och recept.
Om fastlagen, de tre dagar som börjar med fastlagssöndagen och inleder den 40 dagar långa fastan fram till påsk, skriver Thora: ”Numera firas fastlagssöndagen ej något särskilt i vårt protestantiska land, den enda av fastlagsveckans dagar vars bruk lever kvar är fettisdagen.”
På fettisdagen ska man äta semlor med varm mjölk, men också fläsk och bruna bönor: ”En ytterst stadig måltid, som dock glatt det svenska folket ända intill våra dagar, ett bevis så gott som något på vikingaättlingarnas goda magar.”
Tiden före fastlagen ska man ha roligt: ”Tiden närmast före Fastlagen är festers och bjudningars tid. Karnevaler och maskerader samt baler avlösa varandra, men allt inomhus, i motsats till Söderns sprudlande gatuliv.”
Det är så mycket vi har glömt av våra egna traditioner! Kanske borde man prioritera att lära sig mer om den svenska kulturen innan man börjar vurma för ramadan? I förordet skriver Thora att hon med denna handbok ville hjälpa ”nutidens mödrar i deras vård om traditionen”. Pappor kan också ha nytta och glädje av boken!
För att kunna fortsätta skriva behöver jag ditt stöd! Swisha ett bidrag till 0760078008 (Råbock).
Source