Rätt många nyheter om hack, på sistone. Bland annat har en sajt för otrohet hackats. Det är inte själva kontona, utan själva kontokortsuppgifterna som tydligen förvarats oansvarigt, om jag förstått saken rätt. Det sidan tjänar pengar på är folk betalar för att få sina konton raderade, och betalningsinformationen fanns tydligen kvar. Nu verkar debatterna runt detta vara att de “som varit otrogna förtjänar det”, vilket är en helt bisarr slutsats om ni frågar mig. Men miljontals människor är i alla fall drabbade av detta hack.
En annan sak som snurrat runt är hur lätt en bil idag kan hackas. En journalist på Wired lät sin bil bli hackad när han satt vid ratten, och det är en ganska läskig erfarenhet att göra. Han har ingen kontroll alls, och detta är lite extra uppseendeväckande då bilindustrin blivit informerad om dessa svagheter redan 2013, men fortfarande inte lyckats täppa till säkerhetshålen.
Ytterligare en nyhet har letat sig ut – enligt läckta mail mellan organisationen Hacking Team och Insitu, ett dotterbolag till Boeing: drönare som hackar datorer uppkopplade till wifi de flyger förbi, kan snart bli verklighet. Nyligen kunde vi även läsa om alla dessa miljoner statsanställda amerikanare vars uppgifter läckte ut, och även om nu Kina beskylldes för händelsen, kanske det är läge att fundera på om tillgången till data även innebär att data kan manipuleras. Det finns rätt många såna här nyheter från senaste året, där globalt spionage blandas friskt med “intressegrupper” och hack-kollektiv.
Här hemma håller vi förresten på att bygga ett patientdataregister som till stora delar verkar vara designat utan tanke på den här problematiken. Det datat ska dessutom skickas utomlands, utom räckhåll för svensk lagstiftning, för det är var leverantören till tjänsten finns placerad. E-hälsomyndighetens projekt “Hälsa för alla” är en på många sätt behändig slutprodukt för användare, men kanske lite väl naiv vad gäller respekt för vår integritet och trygghet i längden. Som vi skrev på Nyheter 24 – man skulle lika gärna kunna lägga upp datat på Pirate Bay.
Nu går det antagligen inte att skydda data helt, alldeles oavsett ska sägas. Kanske är det därför det smyger sig in en slags krasshet i detta, som går ut på att man måste stå ut med alla dessa läckor och säkerhetsbrister som i grunden beror på att internet är trasigt. Det sker mer eller mindre omedvetet, kan man väl säga. Det är lätt att få intryck att det här får vi leva med, och få av oss vet hur man ifrågasätter det. Särskilt när vår bekvämlighet sätts som pris för eventuellt säkerhetstänk.
Jag har i alla fall sett en artikel där det resoneras om hur man journalistiskt ska (eller inte ska) använda sig av olika läckor. Det är väl bra att någon funderar på att sätta upp nån slags praxis i det här som blivit så vanligt nu. Funderar lite på hur motsvarande “beredskapsövningar” skulle kunna läggas upp för allmänheten.
Just nu verkar det i alla fall vara brandväggar mellan kunskapen om hur lätt något är att hacka, och att dra igång tjänster. Oavsett om det är privata initiativ eller myndigheter som står bakom. Och kanske är det inte där brandväggarna gör mest nytta.