Jules Vernes roman Jorden runt på 80 dagar handlar som bekant om den engelske gentlemannen Phileas Fogg som slår vad om att kunna resa jorden runt på 80 dagar. Året är 1872 och det är fortfarande ett stort företag!
I Indien blir Fogg och hans franske betjänt Passepartout vittnen till en hemsk sed – änkebränning. Prinsessan Aouda har drogats med opium och ska brännas på bål. Fogg kunde ha lämnat henne åt sitt öde under förevändningen att detta är indisk sed – och den är lika god som engelsk. Men det gör han inte, han tar ställning och räddar Aouda! Phileas Fogg var med andra ord ingen kulturrelativist.
Engelsmännen var faktiskt så okänsliga och hindufobiska att de förbjöd änkebränning. Charles Napier, brittisk befälhavare i Indien, uttalade följande berömda ord:
Be it so. This burning of widows is your custom; prepare the funeral pile. But my nation has also a custom. When men burn women alive we hang them, and confiscate all their property. My carpenters shall therefore erect gibbets on which to hang all concerned when the widow is consumed. Let us all act according to national customs.
Charles Napier såg klart och tydligt skillnaden mellan civilisation och barbari och tänkte inte låta kvinnor brännas på bål i toleransens och öppenhetens namn. Tyvärr är våra makthavare inte lika klartänkta och principfasta, vilket gjort att barbariska sedvänjor som kvinnlig omskärelse, hedersmord och månggifte spridit sig i Sverige som en följd av massinvandringen och mångkulturalismen.
Bilderna är hämtat ur seriealbumet Jorden runt på 80 dagar, Illustrerade klassiker nr 48/1958.
”Det är en brahmanprocession som kommer hitåt. Vi får akta oss för att bli sedda.”
”Det är en sutty.”
”Ett människooffer, vanligen frivilligt. Kvinnan kommer att brännas i morgon i gryningen tillsammans med sin döde man.”
”Jag har tolv timmar över, mina herrar. Låt oss ägna dem till att rädda kvinnan.”
”De skräckslagna infödingarna trodde att rajan återuppstått när Passepartout lyfte upp Auoda i sina armar.”
”Aouda tackade sina räddare.”