Under måndagskvällen utbröt upplopp i den invandrartäta förorten Rinkeby. Polisen utsattes för stenkastning och svarade med kulor. Inte mer än rätt kan man tycka. Det gäller att visa att svensk lag gäller överallt i Sverige. Utan undantag.
Enligt en frilansfotograf som var på plats var det riktigt dåligt: ”Jag har varit med om en del oroligheter här men detta är något extra”, sade han till SVT. ”Det ser ut som en krigszon.”
Det sorgliga är att man låtit förfallet pågå så länge utan att vidta åtgärder. Med en rimlig och ansvarsfull invandringspolitik, det vill säga betydligt mindre volymer, och en integration som var inriktad på assimilering istället för mångkulturell förvirring hade dessa gettoliknande miljöer sannolikt inte uppstått.
Eftersom godhetsvänstern, och godhetshögern, hela tiden har förnekat problemen och beskyllt de som påtalar dem för rasism har problemen tillåtits växa. Liberalen Mauricio Rojas var ute redan 2005 och varnade för förortskravaller. Då blev han kallad för rasist.
Det var tolv år sedan. Vi befinner oss nu i ett läge där delar av Sverige, vissa invandrartäta stadsdelar, håller på att glida iväg från den svenska kulturella gemenskapen. ”När får vi vårt första svenska förortskalifat?” undrade Maria Rashidi, ordförande i Kvinnors Rätt i en debattartikel i Göteborgs-Posten i juni 2015.
”Jag som har rymt från det religiösa tyranniet i Iran”, skrev hon, ”ser förskräckt på hur det i jämställdhetens bästa land samma typ av fundamentalism växer sig allt starkare och jag vet inte vart jag skall ta vägen nu ännu en gång.”
Kvällen den 24 augusti 2015 sände Aktuellt ett reportage från Rinkeby. En reporter var på besök i sällskap med den somaliska ex-muslimen Mona Walter. De blev ivägjagade och av ett gäng aggressiva ungdomar skrek ”Det här är inte Sverige!” och ”Hora!”
Det här är inte Sverige, skrek de. På ett sätt hade de rätt. I Sverige får man byta religion. Man får lämna islam och bli kristen. Sharia ska inte gälla. I Sverige får man, till skillnad från hur det är i islamiska stater, kritisera islam. Men i Rinkeby blir man alltså bortjagad av en shariamobb.
Och det ser inte ut att bli bättre. Den svenska regeringen och våra medier, gammelmedia, vill fortfarande inte tala klarspråk om vad som händer. Samhället håller på att gå sönder. När Örebropolisen Peter Springare tog bladet från munnen och sa som det är, att bråkstakarna för det mesta heter Muhammed och Ali, ville man inte lyssna. Eliten har det tryggt i sina helsvenska villaidyller.
Jag, liksom Peter Springare, vet dock hur det är. Jag var muslim i många år och jag bodde i Gottsunda, en invandrartät förort utanför Uppsala, och har sett upplopp på nära håll. Jag har sett angrepp på polisen och brinnande bilar från mitt fönster. Varför är det viktigt att jag varit muslim? Vad har islam med detta att göra?
Jo, i moskéerna som jag varit i får unga muslimer lära sig att den riktiga lagen, den som förtjänar respekt, är islamisk lag. Svensk lag är de otrognas påhittade lag och man följer den bara för att man måste.
Imamerna uppmanar inte unga muslimer att begå brott eller hata polisen. Nej, men inpräntar en attityd hos dem att svensk lag inte är lika mycket värd som islamisk lag. Detta minskar självklart respekten för både svensk lag och de som är satta att upprätthålla den.
I moskéerna lär man sig också att alla muslimer är bröder och att denna gemenskap, på arabiska umman, är viktigare än nationell tillhörighet. Det gör att en rättrogen muslim med svenskt medborgarskap kan känna större samhörighet med en utländsk muslim än med en annan svensk medborgare.
Värstingarna som bråkar i förorterna, både i Rinkeby och i Gottsunda, är oftast inte särskilt religiösa. De slarvar med sina böner, har flickvänner och dricker sprit. Men min erfarenhet är att de flesta ändå är troende muslimer. De har islamiska ideal.
Den holländske sociologen Ruud Koopmans undersökte i en studie från 2013 attityderna hos självidentifierade muslimer från Turkiet och Marocko i Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Österrike och Sverige. 43 procent av de svenska muslimerna tycker att muslimer borde återvända till islams rötter, 67 procent tycker att det bara finns en tolkning av islam och hela 52 procent anser att det är viktigare att följa islamiska lagar än lagarna i Sverige.
För att vända den negativa utvecklingen bör vi införa asylstopp. Förorterna ska inte fyllas på med fler invandrare. Vi kan hjälpa fler flyktingar för mindre pengar i närområdet.
Därefter bör vi avskaffa mångkulturen och införa en ny, bestämd assimilationspolitik. Målet ska vara att det svenska medborgarskapet ska vara mer än ett papper. Inga mer bidrag till etniska föreningar och ingen mer hemspråksundervisning.
Det finns flera saker man kan göra för att främja assimilering. Elever bör till exempel förbjudas att använda andra språk än svenska, och de språk man studerar, på skolområdet. Just nu har vi barn som växer upp här utan att kunna god svenska. Så långt det är möjligt bör man även förhindra att elever med annat förstaspråk än svenska blir fler än, låt oss säga en femtedel, i varje klass.
Islam kan inte heller behandlas på samma sätt som kristendomen. Vårt land har varit kristet i tusen år och denna erfarenhet har gjort oss till de vi är. Våra värderingar och högtider. Det är inte samma sak att smälla upp en moské mitt i Borlänge som att bygga en kyrka. Sverige har liksom andra nationer en identitet som vi ska värna om. Det är dags att vi erkänner det.
Värstingarna i Rinkeby vet om det. Annars hade de inte ropat ”Det här är inte Sverige!”
För att kunna fortsätta skriva behöver jag ditt stöd! Swisha ett bidrag till 0760078008 (Råbock).
Source