Stilla veckan blev inte stilla för de kristna i Egypten. På palmsöndagen den 9 april, då stilla veckan inleddes, gick jihadister till attack mot två kyrkor. De kristna hade samlats för att minnas Kristi lidande och död, men fick själva uppleva lidande och död för sin tro. Över 40 dödades i massakrerna, och många fler skadades.
Här kan man se en video inspelad efter kyrkbombningen i Alexandria och här en video från bombningen i Tanta. Varning för starka bilder. ”Det var blod över hela golvet och kroppsdelar utspridda”, sa en kvinna som befann sig i kyrkan i Tanta till nyhetsbyrån Reuters.
På palmsöndagen minns man Jesu intåg i Jerusalem, då folket hälsade honom med palmkvistar i händerna. Han var en kung, men inte som världens kungar. Han var fattig och red på en åsna. Han talade om ett rike som finns ”invärtes i er”.
Det är stor skillnad mellan Jesus, kristendomens centrala gestalt, och profeten Muhammed, islams grundare. Jag är inte troende, så detta har inget med att göra att jag skulle tro på en religion och därför nedvärdera en annan. Det är bara en sluts jag dragit efter att ha varit muslim i många år och läst om både Jesus och Muhammed.
Frans Michael Franzéns psalm Bereden väg för Herran, skriven 1812, som sjungs både i advent och på palmsöndagen, skulle kunna ha varit skriven just för att framhålla Jesus i motsats till Muhammed: ”Ej kommer han med härar och ej med ståt och prakt”.
För Muhammed kom med härar. Han ledde sina härar i jihad, heligt, krig mot de otrogna för att utbreda sitt styra, plundra och ta slavar. De som dog i det heliga kriget kallades shuhada, martyrer, och lovades stor lön i paradiset. Det är här man hittar grunden till de moderna självmordsbombarna. De stödjer sig på islamiska texter, Koranen och Muhammeds yttranden i de så kallade haditherna, för att rättfärdiga sina attacker.
Här kan man se en video som visar hur jihadisten spränger sig själv vid kyrkan i Alexandria. För en utomstående ter sig denna fanatism och detta dödsförakt som helt obegripligt. Det är när man studerar de islamiska texterna som det blir mer begripligt.
Koranen förmedlar bilden av en värld som är uppdelad mellan gott och ont. På ena sidan står de trogna och på den andra de otrogna. De trogna har som uppdrag att upprätta Guds rike. Det är inte som Jesus rike, något som finns ”invärtes i er”, utan ett världsligt rike. Det är ett rike som upphöjer de trogna, muslimerna, och utrotar eller trycker ner de otrogna. Jihadisterna strävar efter upphöjelse i världen, genom att upprätta detta rike, eller i himlen, genom martyrskapet.
När Jesus i Matteusevangeliet talar om att inte har kommit med fred utan med svärd, menar han svärdet som metafor. Han menar att hans budskap kommer att väcka fiendskap hos vissa. Och detta kommer att splittra människor. Jesus själv slog ingen med svärd. ”Med Andens svärd han strider och segrar, när han lider”, heter det i psalmen.
Det skiljer honom alltså från Muhammed som själv bar ett riktigt svärd, slogs med svärd, och befallde sina trogna, som också bar på riktiga svärd, att döda hans fiender. Det är svårt även för den välvilligaste Korantolkaren att bortse från detta.
Enligt Koranen är Muhammed ett föredöme som de troende ska följa. Muslimska teologer har ansett att profeten är den som bäst begrep hur Koranen ska tolkas eftersom det var han som tog emot den. Och Muhammed tolkade ordet ”jihad”, som betyder ansträngning och strävan, som ett fysiskt krig, en krigisk ansträngning, där man dödar riktiga människor. Som det står i Koranen: ”…och de skola strida för Guds sak och döda och dödas…” (Zetterstéen 9:112).
Jesus sökte inte världslig makt medan Muhammed var både profet och kung. Och de som efterträdde Muhammed, kaliferna, ärvde denna roll. Kaliferna fortsatte också det heliga kriget som Muhammed påbjudit och påbörjat. Det var så bland annat Egypten kom under islamiskt styre. Det var förut ett kristet land.
När den förste kalifen, Abu Bakr, skulle erövra Persien, sade han till perserkungen: ”Jag har kommit till dig med en här av män som älskar döden såsom ni älskar livet”.
Kärleken till döden, döden i jihad som en biljett till paradiset. Detta finns i de islamiska texterna. Det som har hänt är att de moderna jihadkrigarna använder bomber, medan krigarna under Muhammeds och de tidiga kalifernas tid, använde andra vapen. Muhammeds krigare kastade sig in bland fienderna, i visshet om de skulle dö, och de prisades av deras profet och härskare.
Muhammed och kalifernas krig mot de otrogna prisas fortfarande av imamer, även i Sverige. I Karlstad planerar Islamiska kulturföreningen att bygga en ny moské. Föreningen har tidigare bjudit in imamen Abdul Wadud som föreläsare. I ett YouTube-klipp från den 25 februari 2013 kan vi ta del av föreläsningen ”Hur blir man en starkare muslim?”. Bland åhörarna, i den främre raden, sitter Rauf Ahmadi, Islamiska kulturföreningens ordförande.
Hur ska man då bli en starkare muslim? Punkt nummer ett, förklarar Abdul Wadud, är att “man i hela sitt liv försöker att ge seger till islam”. Det betyder “att stödja islam, att hjälpa islam, att sprida islam”. Ett sätt att hjälpa islam och ge islam segern, tycks vara genom jihad. Abdul Wadud berättar ”en fin berättelse” om en av profeten Muhammeds bästa män.
“Han var bland dem som krigade mot Europa, mot Rom, Qaisar”, säger imamen för att visa vilken bra muslim mannen var. Qaisar är arabiska för kejsare. Han talar alltså om det kristna, grekisk-romerska riket, det som brukar kallas Bysantinska riket. Detta rike krossades, liksom Persien och Egypten, av islamiska invasionshärar. Men det tog lång tid, från Muhammeds första härtåg på 600-talet fram tills huvudstaden Konstantinopel föll den 29 maj 1453 och den stora kyrkan, Hagia Sofia, gjordes om till moské.
“Muslimerna krigade modigt. Som ni vet, intill döden. De brydde sig inte”, fortsätter Abdul Wadud för att prisa denne mans och de andra Muhammedtrognas mod och styrka i det heliga kriget mot de kristna. De hade med andra ord den starka tro som varje muslim bör eftersträva. Även om Abdul Wadud inte stödjer kyrkbombningarna i Egypten, så delar han jihadisterna tro på jihad mot de kristna som något gott, och dödsföraktet i detta krig som en god, islamisk egenskap.
Gillar du vad jag skriver? Stöd min verksamhet genom att swisha ett bidrag till 0760078008 (Eddie Råbock)
Source