Islamiseringen är en myt, fortsätter vissa envist att påstå. Samtidigt ser vi allt fler tecken på hur islams sprids i Sverige, trots att det är den minst omtyckta religionen. Islam sprids ju inte genom att svenskar konverterar, utan framför allt på två sätt: 1) invandring och 2) invandrade muslimer överför religionen till sina barn.
Moskéer byggs, och än fler planeras. I Karlstad vill Islamiska kulturföreningen bygga en ny moské. Vilken typ av moské? Är det kanske en sådan där “liberal” moské? En sådan som många pratar om, men ingen har sett i verkligheten. Jag har varit en väldigt aktiv muslim. Jag har besökt många moskéer runtom i Sverige. Ingen av dem var “liberal”.
Låt oss titta närmare på Islamiska kulturföreningen. Vilka predikanter har de bjudit? Det finns videoklipp som på YouTube som ger svar. I ett klipp som lades ut den 21 juli 2015 predikar salafisten Bilal Borchali för Islamiska kulturföreningen i Karlstad. Det är fastemånaden ramadan och Bilal uppmanar församlingen att skicka pengar till muslimerna i Burma som har det svårt. Muslimer måste hjälpa varandra, menar han. Särskilt vi som bor här i Sverige och har det bra har en skyldighet att skicka pengar till muslimer ute i världen. Muslimerna i Burma har det så svårt, menar Bilal, att kvinnorna inte ens kan täcka sig helt: ”Våra systrar kan inte ens täcka sig till 100 procent”, säger han från predikstolen.
Vad vet vi mer om Bilal Borchali? I ett annat YouTube-klipp ser vi honom predika i Uppsalamoskén den 31 maj 2013 under rubriken ”Ungdomarnas ansvar”. Här manar han församlingen till att följa hela Koranen till punkt och pricka. ”Hela paketet”, som han säger. Han säger sedan att Gud har fört muslimerna till Sverige och Uppsala av en anledning: för att sprida islam.
Bilal uppmanar föräldrar att uppfostra sina barn muslimskt och stå emot det svenska samhällets negativa inflytande. De bör läsa Koranen istället för Aftonbladet och Metro, säger han. De unga bör ha profeten Muhammed som sin förebild istället för ”fotbollsspelare” och ”skådespelare”. Att det finns kloka icke-muslimska förebilder, varav vissa kanske till och med är skådespelare, nämner han inte. Han säger vidare att ”vi muslimer” måste försöka ”ge islam segern” och att vi aktivt måste stoppa ”dåliga saker”, som ”flickvänner” och ”musik”, annars kommer Gud att förbanna oss som han en gång förbannade Israels folk, det vill säga judarna.
Den unge imamen fortsätter med att betona hur viktigt det är att nå muslimska ungdomar och engagera dem i det salafistiska missionsarbetet. Det finns ”massor av bidrag” att söka i det här landet, utbrister han. Underförstått att de muslimer som inte gör något för att missionera för den sanna tron inte har något annat att skylla på än sin lathet. I det här landet kan man till och med erhålla skattepengar för att sprida salafismen, så passa på!
Det var Bilal Borchali. En annan predikant som bjudits till Karlstad av Islamiska kulturföreningen heter Abdul Wadud. Han är en svensk som konverterat till islam och sedan utbildats till imam i diktaturen Saudiarabien. Regimen betalade. Han verkar nu för att sprida den saudiska tolkningen av islam i sitt hemland.
Vår statsminister Stefan Löfven vill inte kalla Saudiarabien en diktatur. Detta trots att det är ganska liten skillnad mellan Islamiska staten i Irak och Syrien (IS) och Islamiska staten i Saudiarabien (ISS). Kalifatet leds av en kalif medan Saudiarabien leds av en kung. Kalifen är en from och koranlärd man, medan kungen mest håller skenet uppe. Resultatet blir dock ungefär lika: i båda staterna har man dock ambitionen att följa Koranen och profeten Muhammeds lära till punkt och pricka. Det betyder att kvinnan ska lyda sin man, annars kan hon agas. Det betyder att en man kan ha fyra fruar. Det betyder ingen yttrandefrihet och att man inte får lämna islam. Det betyder halshuggning och prygel. Det betyder heligt krig.
Islamiska statens heliga krig, eller jihad som det heter, känner vi till. Den saudiska regimen för sitt heligt krig i Syrien, där man stödjer jihadisterna (dock inte rivalen Islamiska staten) i kampen mot Assad, och i Jemen där man urskiljningslöst bombar civila för att hålla de kätterska shiamuslimerna nere.
Abdul Wadud blev känd för en större publik i maj 2012 då Uppdrag granskning filmade med dold kamera i Uppsalamoskén. En kvinna kom till honom för att få råd. Hon berättade att hon blivit misshandlad av sin man. Abdul Wadud sade att hon absolut inte fick gå till polisen. Hon sade också att hon borde be sin man om förlåtelse för att det skulle bli frid i huset.
I ett klipp från den 25 februari 2013 ser vi Abdul Wadud predika för Islamiska kulturföreningen i Karlstad under rubriken “Hur blir man en starkare muslim?” I främre raden, väl synlig, sitter Rauf Ahmadi, islamiska föreningens ordförande. Han har skägg och glasögon. Klippet är utlagt av ett konto som kallar sig “Dawah Swed”, som betyder mission i Sverige eller mission till Sverige.
I sin predikan förklarar Abdul Wadud att tron går upp och ner. Ibland har man starkare tro och ibland svagare. Hur ska en muslim få en starkare tro? Det är speciellt viktigt att tänka på i detta samhälle, det vill säga det svenska, där “saker som är dåliga och borde vara dolda kan man se överallt”. Förmodligen tänker han på att svenska kvinnor inte måste täcka sig till 100 procent.
Så varnar han för det “mentala kriget som pågår” i Sverige, det vill säga kraftmätningen, som han upplever det, mellan islamiska och svenska värderingar. “Människan blir mycket påverkad av sin omgivning, av samhället”. För att klara sig i detta “krig” måste muslimen ha en stark tro, och en rätt tro. Han ska vara “stabil, inte vackla”.
Hur ska man då få en starkare tro? Punkt nummer ett, förklarar Abdul Wadud, är att “man i hela sitt liv försöker att ge seger till islam”. Det betyder “att stödja islam, att hjälpa islam, att sprida islam”.
En annan punkt som han tar upp är att man bara umgås med bra människor, eftersom man kan bli påverkad av dem som man umgås med. Med bra människor syftar han på troende muslimer som går till moskén. “Du kommer till moskén, du umgås med bra människor”, säger han. Underförstått: de som inte går till moskén är dåliga människor. Det är bättre att gå till moskén, fortsätter han, än till centrum, “där människor syndar”. Vad är det för synder folk gör i centrum? Kanske menar han att män och kvinnor rör sig på samma ytor?
Till stöd för sin åsikt citerar imamen en hadith, ett yttrande av profeten Muhammed, där denne påbjuder: “Du ska endast ha en troende till vän”. Det vill säga en muslim ska bara ha en annan muslim till vän.
Så berättar Abdul Wadud “en fin berättelse” om Abdullah ibn Masud, en av profeten Muhammeds bästa män. “Han var bland dem som krigade mot Europa, mot Rom, Qaisar”, säger imamen för att visa hur bra han var. Qaisar är arabiska för kejsare. Han talar alltså om det kristna, grekisk-romerska riket. Det som brukar kallas det bysantinska riket.
“Muslimerna krigade modigt. Som ni vet, intill döden. De brydde sig inte”, fortsätter Abdul Wadud för att prisa Abdullah ibn Masuds och de andra följeslagarnas mod och styrka i det heliga kriget mot de kristna. De hade med andra ord den starka tro som varje muslim bör eftersträva.
Men samtidigt som tron ska vara stark ska den också vara rätt, betonar han. I en annan föreläsning, “Sanningen om shia”, får man höra vad han tycker om fel tro. Där förklarar Abdul Wadud att shiaislam uppstått genom en judisk konspiration. Det var en jude som låtsades vara muslim som hittade på shiiismen eftersom han ville förstöra islam inifrån.
Föreläsaren tar sedan upp vad han menar är likheter mellan shiism och judisk tro. Judarna och andra otrogna kan inte förstöra islam från utsidan, säger han, därför utger de sig för att vara muslimer. Han säger vidare att shiamuslimerna är farliga och att man som rättrogen sunnit inte får gifta sig med dem, inte äta deras kött och inte ens prata med dem. Han kallar dem ”smuts”!
Då vet vi något om vilka Islamiska kulturföreningen i Karlstad bjudit till sin nuvarande moské för att undervisa. Det är salafistiska predikanter som Bilal Borchali och Abdul Wadud. Det är tydligt att dessa två föraktar den svenska kulturen och verkar för salafistisk mission snarare än integration. I salafismen finns, som vi sett prov på, också ett starkt inslag av hat mot shiamuslimer.
Inte undra på att shiamuslimerna i Karlstad är oroliga. I ett brev till Karlstads kommun uttrycker den shiitiska Afghanska kulturföreningen sin oro för att den nya moskén ska leda till “radikalisering”.
“De säger att de är en paraplyorganisation för alla muslimska föreningar i Karlstad, men så är det inte. De företräder bara de som har samma inriktning som dem inom islam”, säger Ata Zurmati i Afghanska kulturföreningens styrelse, till Nya Wermlands-Tidningen 30 december 2015.
Gillar du vad jag skriver? Stöd min verksamhet genom att swisha ett bidrag till 0760078008 (Eddie Råbock)
Source