Ingen tomte så långt ögat kan se, men en julgran skymtar förbi. Rocky IV brukar inte klassas som en julfilm, även om den avgörande fajten står på juldagen i Moskva. Kallt krig råder och boxaren Rocky reser till Sovjetunionen för att upprätta USA:s ära efter att ryssen Ivan Drago, spelad av Dolph Lundgren, slagit amerikanen Apollo Creed så hårt att han dött. Apollo var Rockys vän och tränare. Så det handlar också om att ta hämnd.
För svenska kids var det en stor grej att Dolph var med. Bara det gjorde att man ville se den. Vi förstod inte så mycket av kalla krigets politik, men fajterna gillade vi desto mer. Något jag knappt tänkte på då är det konstiga i att Apollo tillåts bli ihjälslagen i ringen. Mitt framför ögonen på publik, journalister, tränare, domare och andra. Visserligen säger han till Rocky att matchen inte får stoppas, men ett sådant löfte kan man väl inte bry sig om när någon håller på att dö. Och varför ingriper inte andra?
För Apollo är det inte bara en fajt mellan två boxare utan mellan öst och väst. Han är patriot och tål inte att se USA förödmjukas: ”Jag måste lära den där killen att boxas – amerikansk stil.” Inför matchen, som blir hans sista, är han segerviss. Han har klätt sig i de amerikanska färgerna och dansar till James Browns käcka låt ”Living in America”. Desto mer tragisk blir Apollos död. Den stele ryssen är oberörd: ”If he dies, he dies.” Det är klart att Rocky inte bara kan låta honom komma undan.
Det blir en vit jul åtminstone, för stugan i Ryssland där Rocky ska bo och träna inför slutfajten ligger i ett snöigt bergslandskap. Där övar han genom att springa i djup snö, klättra upp för berg, dra kärror och hugga ved. Ivan däremot övar i ett högteknologiskt gym och blir injicerad med vad som förmodligen är steroider. Amerikanen står för det genuina och det hyggligt varma medan sovjeten står för det konstgjorda och känslokalla.
När Rocky går upp på ringen buar alla ryssar. Men medan ronderna går blir publiken allt mer sympatiskt inställd till amerikanen, tills han till sluter vinner över den till sin sida. De bara måste gilla den som visar sådan uthållighet och kämpaglöd i vad som ser ut som ett hopplöst underläge. Ivan är nära två meter lång och Rocky har svårt att nå fram med sina slag. Men i sista ronden knockar han Ivan till publikens jubel. Han bärs upp på ryssarnas axlar och, insvept i en amerikansk flagga, håller han sitt segertal. Han talar om att alla människor kan förändras. När han kom, kom han ju som fiende, men blev en vän.
Hemma i Amerika sitter Rockys son i ett julpyntat hem. Det är här granen skymtar. Med blänkande ögon hälsar han sin son från det kalla Sovjet: ”Jag vill bara säga en sak till min grabb som borde vara hemma och sova! God jul, grabben! Jag älskar dig!” Och grabben svarar ljudlöst: ”I love you”. Det här är ju en del av julens budskap, att det goda triumferar, och att ge allt för sin familj. Rockys fru Adrian blev inte glad när han bestämde sig för att åka till Sovjet för att slåss mot stålmannen Ivan som precis haft ihjäl hans bäste vän. Men efter ett tag kommer hon till stugan där han tränar och säger: ”Jag kommer alltid att stå vid din sida vad som än händer. Jag saknar dig.”
Rocky har en egenskap som gör att han kan vinna mot starkare motståndare: uthållighet. Han kan ta hur mycket stryk som helst. Han kan falla, men står upp igen. Det är väl därför han blivit en förebild för Jimmie Åkesson, en partiledare som fått utstå mer hån än någon annan och som lett ett parti som ingen trodde på in i riksdagen – ett parti som nu är tredje eller andra största. I ett tal som hölls i Solna år 2010 sa Åkesson:
Partivänner,
Jag brukar tala om den speciella SD-andan, den anda som tagit oss så här långt trots alla motgångar och försök att stoppa oss. SD-andan är den anda, som Rocky Balboa – ni vet filmboxaren – sammanfattade i orden:
”Det handlar inte om hur hårt du slår. Det handlar om hur hårt du kan bli slagen och fortsätta röra dig framåt. Hur mycket du kan ta och ändå röra dig framåt. Det är så du vinner.”
Rocky IV är en väldigt patriotisk film om en amerikan som står upp för sitt land, drar ut för att strida, vinner fiendernas hjärtan och förkunnar försoning.