Idag spreds tydligen en fejknyhet med SVT som avsändare, som spred virus. Igår fick vi fejkfaktura till jobbet (som även andra hade fått). Idag fick även en kollega ett fejksms, om att “nån installerat Angry Birds” på en enhet Apple inte kände igen, så vänligen logga på här… blablabla.
Jag tycker det är spännande att se när folk verkligen kämpar för att visa vilken skillnad det är mellan folk och folk. Ibland såpass att det nog inte ens kan anses vara folk, så stor skillnad är det-fenomen. Vi ser det när det gäller tiggare, vi ser det i genusdebatter, politiska diskussioner etc.
Man kan rätt tydligt se uppfostringstendenser i sociala sammanhang på internet. Hur man ska vara, vad man ska tycka osv. Tänker att det är så vi fungerar, vi människor. Det sociala är allt, på nåt vis. Jag funderar mellan varven på vilken typ av samhälle allt detta uppfostrande skulle kunna leda till.
Ung Pirat la upp en faksimil på Twitter med rubriken “Engagemang ger flest följare på Facebook”. Eftersom Piratpartiet är prominent placerade, kommenterar Ung Pirat det med “tänk om folk röstade som de gillade”. Jag måste säga att jag gillar ordvitsen där, samtidigt drog det igång lite tankar om det där med inflytande via sociala medier som så ofta mäts på olika vis.
Jag säger ibland att jag älskar internet, även om det ibland lämnar sittringen uppe och klämmer tandkrämstuben på mitten. Kärlek fungerar lite så, att man hanterar det som irriterar, tänker jag. Köper hela paketet, på gott och ont. På sistone har internet irriterat jättemycket. Eller det är väl egentligen inte internet, det är människorna som befolkar det. Alla dessa knäppskallar.
På forumet Sweddit (svenska delen av Reddit) blev det lite diskussioner angående moderatorernas beslut att inte tillåta politiktrådar över sommaren. Många använde sig av ordet censur, och för mig blir det lite konstigt att en privat driven plats på nätet skulle kunna bli anklagade för det.
Får faktiskt lite ångest av all ilska online. Orkar sällan engagera mig i allt som jag borde engagera mig i, när jag plockar upp omgivningens signaler. Jag räcker inte till, jag gör inte allt det där jag borde göra, jag kan aldrig leva upp till andras ideal.
Det händer att jag konstaterar att mänskligheten inte är i synk med utvecklingen. En tanke som jag får när exempelvis folk inte riktigt kan hantera att någon tycker annorlunda än en själv. Eller är svår att identifiera sig med – har fel kön, sexualitet, intresse eller vad det nu kan vara. Passar man inte in, kan man till och med få hela mobbar på sig. Eller upplevs man inte passa in, kanske jag ska skriva. Det är inte sällan ganska godtyckliga “regler” som triggar raseri.
