En kvinna anklagad för äktenskapsbrott utsätts för den antika lögndetektorn "Bocca della veritá" (sanningens mun) i Hans Cranachs målning från 1534. Genom att be sin älskare att klä ut sig till en narr, instruera honom att ta tag i henne när hon stoppar sin hand i lejonets mun, och sedan svära på att ingen rört henne utom hennes make "och den här narren", klarar sig kvinnan ur knipan med alla kroppsdelar i behåll - och utan att ljuga. När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal.Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet – lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet?
Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker ”bara ljuger” är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap?
Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.
Programledare: Tithi HahnProducent: Mårten Arndtzén
Source