Nu har det gått åtta år sedan Taimour Abd al-Wahhab som sprängde sig själv mitt i julhandeln i Stockholm 2010. Det är en händelse jag tänker på varje år i december. Jag befann mig på en julmarknad med mina barn när jag fick höra nyheten. Jag var fortfarande muslim formellt, men var på väg att lämna. Jag hade börjat fira jul de sista åren.
I Uppsalamoskén predikade imamerna att det var absolut förbjudet att fira jul och att önska någon god jul. Julen var en fest som representerade den största hädelsen av alla: att Gud föddes som ett litet människobarn. Kärnan i det kristna budskapet, att Gud blev människa, är också det som gör kristendomen så frånstötande för Muhammeds trogna.
Dagen efter attacken, en söndag, gick jag till Uppsalamoskén för att höra hur man tänkte om jihadattacken i Stockholm. De jag pratade med var inte upprörda eller sorgsna, även om de tyckte att det var någonting dåligt som hänt. Men det var en helt vanlig dag i moskén. Några tyckte att attacken var en naturlig reaktion på Vilks Muhammedteckningar. Gör man sådana teckningar får man räkna med konsekvenser, resonerade de.
När jag insisterade på att vad Taimour hade gjort var ren ondska sa de ”Säg inte så om honom. Han är muslim. Han är en bror.”
Jag kände mig som en främling bland folket i moskén. Det var tydligt att de inte delade mina upprörda känslor. De kände en viss samhörighet med Taimour, och även förståelse, medan jag kände total kyla inför Taimour, och samhörighet med mitt icke-islamiska samhälle. Det var OSS som Taimour attackerat. Han var inte min bror.
Det var en helt annorlunda stämning i moskén när Upsala Nya Tidning hade publicerat Lars Vilks bild av Muhammed som rondellhund. Då var imamen rasande och dundrade om bojkott och att kämpa för Muhammeds heder. Då anordnade man en demonstration som slutade utanför tidningens redaktion.
Man skulle kunna tänka att Taimour med sin självmordsbomb skadat islam mer än Lars Vilks. Men då tänker man logiskt. Ur en religiös synvinkel är det Vilks gjort ett stort brott, medan det Taimour gjort kan ses på olika sätt. Jihadisterna ser självmordsattacken som en god gärning. Andra ser den som något i grunden bra, men otaktiskt eller genomfört på fel sätt. Så finns det dem som ser attacken som något dåligt, men som ändå sympatiserar med motiven.
Faktum är att Taimour ville hämnas på svenskarna för Lars Vilks Muhammedteckningar. Tio minuter före attacken skickades ett e-postmeddelande till Tidningarnas Telegrambyrå (TT) och Säpo. Meddelandet innehöll ljudfiler på både svenska och arabiska. I ljudfilerna prisar Taimour profeten Muhammed och utfärdar följande varning:
“Nu har islamiska staten uppfyllt vad de har lovat er. Vi finns nu här i Europa och i Sverige, vi är en verklighet, inget påhitt, mer vill jag inte säga om detta. Våra aktioner kommer att prata för sig själva. Så länge ni inte slutar ert krig mot islam och förnedrande mot profeten, fred vare över honom, och ert dumma support till grisen Vilks.”
Han riktar sedan en uppmaning till sina trosfränder att fortsätta döda européer:
“Och till slut och till alla mujahedin i Europa och i Sverige: nu är det dags att slå till, vänta inte längre. Kom fram med vad än ni har även om det är en kniv och jag vet att ni har mer än en kniv att komma med. Frukta ingen, frukta inget fängelse, frukta inte döden.”
Mujahedin betyder heliga krigare, de som krigare för upprätta, försvara och utbreda islams styre. Den islamiska stat som Taimour menade uppfyllt sitt löfte och fanns i Europa och i Sverige var terrorgruppen Islamiska staten i Irak, föregångaren till Islamiska staten (IS). Detta var alltså innan man utropat kalifatet.
Men det spelar inte så stor roll vilken organisation Taimour tillhörde. Det är inte IS och Al-Qaida som inspirerar jihadister. Det är istället läran om jihad, som finns tydligt formulerad i de islamiska grundtexterna, som har inspirerat IS, Al-Qaida och alla andra liknande terrorgrupper.
Betyder det att alla muslimer är terrorister? Självklart inte. Långt därifrån.
Men det betyder att terroristernas tankar och handlingar är förankrade i islamiska grundtexter. De gör en rimlig tolkning. För tittar man på profeten Muhammeds liv, och han är enligt Koranen en god förebild, så gjorde han just det som Taimour ville göra: han lät mörda sin tids Lars Vilksar.
Stöd mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie)
Source