Politikerna leker dockskåp med folket

Ständigt får man höra att människor inte är kapabla att bestämma över sina egna liv – och att de därför måste underordna sig en politisk och byråkratisk överhet.Men politik och byråkrati är inga goda herrar – när de ägnar sig åt så väldigt mycket mer än ett litet antal med nödvändighet samhällsgemensamma uppgifter. Resultatet blir dels att de styr och ställer över folk helt i onödan – dels att det skapas enhetliga, statiska modeller som inte fungerar på grund av att »en storlek inte passar alla«.Det är bara att slå på en nyhetssändning eller titta i en tidning för att se hur uppifrånochner-samhället ständigt misslyckas. I grunden handlar det om samma mekanismer – centralstyrning, planeringsiver, kommandoekonomi, usla incitamentsstrukturer, avund, storhetsvansinne, makthunger och tvång – som lamslog och till slut sänkte de gamla kommunistiska diktaturerna.Politikerna leker dockskåp med folket. Vilket är ett förnedrande förhållningssätt mot oss, som fria medborgare och unika individer.Mycket skulle bli bättre och folket skulle bli lyckligare om människor mer fick göra som det passar dem själva bäst – om man istället för att likrikta började uppskatta och uppmuntra mångfald, frihet och eget ansvar. Om man lät människor bli herrar över sina egna liv.Mycket skulle också bli bättre om det sköttes av marknaden istället för av en politisk-byråkratisk nomenklatura.Marknaden är alla människor – våra olika behov, önskemål och drömmar. På marknaden har du tusentals olika val varje dag, medan du i politiken bara har ett vart fjärde år. Marknaden möter människors behov på en spelplan med frivilliga aktörer och frivilliga överenskommelser. Marknaden tillfredsställer våra önskemål spontant, utan att det krävs varesig pekpinnar eller styrning uppifrån. Marknaden är »wisdom of the crowds« på ett sätt som de facto är mer inkluderande än någonsin de kollektivistiska lärornas syn på folket som underordnat en eller annan politisk idé.Problemet är att vi tycks sakna det självförtroende som krävs för att skapa ett fritt samhälle – i vilket människor kan leva sina liv efter eget huvud. Som en slagen kvinna håller vi istället fast vid ett bevisligen skadligt förhållande till överheten. Med sänkt blick mumlar vi att vi vet vad vi har, men att vi inte vet vad vår frihet skulle kunna föra med sig. Vi har vant oss till med att bli omhändertagna, att undvika ansvar, att tro på pyramidspelet. Vi har skolats till inlärd hjälplöshet.Är det inte hög tid att vi börjar välja frihet och ansvar istället? Medan det fortfarande kan ske under ordnade former...