Svenskarnas lagar eller våra lagar?

Den populäre ekonomen Tino Sanandajis bok Massutmaning blev en osannolik kioskvältare. Vem hade kunnat tänka sig att en bok full av grafer och tabeller skulle hamna högt, till och med etta, på topplistorna? Det om något är en indikation på hur invandringsfrågan engagerar i vår tid.
För det är vad boken i allt väsentligt handlar om: hur de senaste decenniernas invandringspolitik har påverkat Sverige. Bokens inledning är särskilt intressant för mig. Där skildras en tragisk scen som utspelade sig på min gata sommaren 2016.
Från 2005 fram tills 2016 bodde jag nämligen på Bandstolsvägen i problemområdet Gottsunda utanför Uppsala. I folkmun: Banditvägen i Brottsunda. ”Gottsunda”, skriver Sanandaji, “är ett typiskt invandrartätt utanförskapsområde – ett av de områden som ofta skildras i nyheterna i samband med oroligheter, stenkastning och bilbränder.”
Sanandaji berättar om ett upplopp som brutit ut i stadsdelen fredagskvällen den 15 juli 2016. Värstingungdomar tände eld på soptunnor och kastade sten. Tidigt på lördag morgon fick Rosendals brandstation ett samtal. Det brann på Bandstolsvägen 38.
Insatsledaren hade fattat beslut om att brandkåren inte fick åka in till Bandstolsvägen utan poliseskort. Det var för farligt med alla värstingar som härjade. Därför inväntade brandbilen de fem-sex polisbilar som skulle eskortera brandbilen till adressen.
När konvojen närmade sig den brinnande lägenheten skedde ytterligare en fördröjning. Brandbilen var tvungen att stanna för att polisen ska kunna gruppera sig och försvara den mot värstingarna. Sträckan på tre kilometer som normalt tar mindre än tio minuter att åka tog denna kväll mer än 25 minuter.
När brandmännen kom in till lägenheten hittar de en livlös person på golvet. Det var en äldre, rullatorbunden man. Den direkta orsaken syntes vara rökförgiftning. Han hade kunnat räddas om brandbilen inte blivit fördröjd.
Samtidigt förnekar vissa att vi har no-go zoner i Sverige! Vad ska man kalla ett område dit brandkåren inte kan ta sig utan poliseskort?
Upploppen upphörde inte efter det tragiska dödsfallet, utan fortsatte i ytterligare tre kvällar och nätter. Och som sagt, jag såg allt från mitt fönster. Jag såg hur polisen blev omsvärmad av värstingar och utsatt för stenkastning. Jag såg de brinnande soptunnorna.
Och jag tänker göra som Örebropolisen Peter Springare: säga som det är. De som bråkar på Bandstolsvägen heter inte Kalle och Johan. I Sanandajis bok Massutmaning hittar man siffrorna. Utrikes födda står för ungefär 17 procent av befolkningen och andra generationens invandrare för ytterligare 5 procent. Trots detta utgör utrikes födda 53 procent av de med långa fängelsestraff, 54 procent av de arbetslösa och mottar 60 procent av de utbetalda socialbidragen. 76 procent av medlemmarna i kriminella gäng har invandrarbakgrund.
Så ser verkligheten ut. För många är detta bara siffror. Jag kunde se det med egna ögon under mina 13 år på Bandstolsvägen. Jag träffade värstingarnas föräldrar och släktingar, ibland värstingarna själva, i moskén.
Värstingarna är långt ifrån några goda muslimer. De dricker och knarkar. De sparar sig inte fram tills bröllopsnatten. Men de är ofta stolta muslimer, kanske med tanken att de någon gång ska bättra sig. Det är inte heller så att imamen står och uppmanar dem att kasta sten på polisen. Snarare tvärtom, imamen vill att ungdomarna ska sköta sig – plugga, be sina böner och hålla sig nyktra.
Men samtidigt hjälper imamerna till att undergräva respekten för svensk lag. För i de moskéer jag har varit får man lära sig att svensk lag är “svenskarnas lag” och att muslimerna har en annan lag som heter sharia. Det är sharia som är den riktiga lagen.
Den holländske sociologen Ruud Koopmans undersökte i en studie från 2013 attityderna hos självidentifierade muslimer från Turkiet och Marocko i Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Österrike och Sverige. 43 procent av de svenska muslimerna tycker att muslimer borde återvända till islams rötter, 67 procent tycker att det bara finns en tolkning av islam och hela 52 procent anser att det är viktigare att följa islamiska lagar än lagarna i Sverige.
När vi försöker förstå varför man gör upplopp i förorter med hög andel utomeuropeiska invandrare kan vi inte bara titta på socioekonomiska faktorer. Det finns andra saker som kan spela roll, till exempel vad man har för inställning till det icke-islamiska majoritetssamhället. Är det svenskarnas lagar eller våra lagar?
Gillar du vad jag skriver? Stöd min verksamhet genom att swisha ett bidrag till 0760078008 (Eddie Råbock)

Source